Besvären avgör om man ska behandlas
IBS är vanligtvis en sjukdom man har under många år och där graden av magbesvär varierar under årens lopp. Om man inte har blivit frisk inom två år är sannolikheten stor att besvären blir bestående.
De allra flesta kan lära sig att leva med besvären, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.
Om man är orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling är det dags att kontakta sin vårdcentral. Läkaren vill då veta
- hur ont det gör
- hur stora problem det är med lös eller trög mage, eller om det växlar mellan löst och hårt
- hur stora gasbesvären är.
Depression, stress och oro kan ge mer besvär
Även om depression, stress och oro inte är orsaken till IBS kan besvären öka av detta. Därför är det viktigt att tänka över sin livssituation och, om det finns sådana faktorer, försöka påverka dessa.
Det finns många kostråd för hur man ska göra för att minska besvären, men det finns inget råd som hjälper alla med IBS. Man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. Det är, under en period med besvär, ofta att man äter snarare än vad man äter som ger mer besvär. Det är det här som gör det så svårt att finna något speciellt som alltid ger besvär. Ibland kan man äta nästan vad som helst medan andra gånger ger det mesta som man äter besvär. Många som har IBS brukar må bättre av små och lite tätare måltider. Fet mat brukar ge mer besvär.
Mat med mycket fibrer kan minska förstoppningen men gör sällan att man får mindre ont. Det är viktigt att välja rätt sorts fibrer. Så kallade lösliga fibrer från till exempel frukt kan ibland minska besvären medan olösliga fibrer, framför allt från de olika sädesslagen, snarast ger mer besvär.
Regelbundna toalettbesök
Det är bra om man kan försöka skaffa sig regelbunda vanor för tömning av tarmen. Man ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring.
Motion kan hjälpa
Man brukar få rådet att motionera. Det finns inga undersökningar som visar att besvären av IBS minskar vid motion, men det brukar göra att man mår bättre rent allmänt.
Läkemedel kan minska besvären
Eftersom det inte är känt exakt varför besvären vid IBS uppstår, finns det heller ingen botande behandling. Det finns alltså inget läkemedel som är riktigt bra. Däremot finns det flera olika läkemedel som kan minska besvären. Vilket läkemedel som är bäst beror på just de besvär som man själv har. Det är viktigt att man förstår precis hur läkemedlen ska tas. Är man osäker kan man fråga sin läkare eller på apoteket.
Vissa läkemedel är receptfria men om man behöver större mängder under längre tid kan det bli lite billigare att få recept utskrivet av en läkare.
Viktigt att välja rätt laxermedel
Laxermedel är receptfria. Har man förstoppnings-IBS är det viktigt att välja rätt sorts laxermedel. Sådana medel som förbättrar avföringens konsistens kan användas, även under längre perioder. De kallas för bulkmedel. Exempel på bulkmedel är Lunelax, Vi Siblin och Inolaxol. Bulkmedel kan öka gasmängden i tarmen, därför kan man börja försiktigt och se hur det går.
Man bör vara lite försiktig med laxermedel som retar tarmen. Tar man för mycket kan de ge diarré och på det sättet försämra besvären. Exempel på tarmretande laxermedel som innehåller det verksamma ämnet bisakodylär är Dulcolax och Toilax. Det finns också laxermedel som innehåller det verksamma ämnet natriumpikosulfat, till exempel Cilaxoral och Laxoberal. Om man är så förstoppad i magen att sådana läkemedel behövs, ska man alltid rådgöra med sin läkare.
Det är viktigt att tänka på att det också kan finnas tarmretande ämnen i en del naturläkemedel. Därför ska man alltid fråga innan man köper något sådant.
Läkemedel som jämnar ut gaser
Om man har stora besvär med gaser finns det läkemedel som jämnar ut gaserna i tarmarna. Exempel på sådana är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet dimetikon, som till exempel Minifom och Dimetikon. De är receptfria. Mängden gas minskar inte så mycket, men smärtan som gaserna orsakar kan ibland minska.
Gammal metod kan minska gasbesvär
En gammal metod att minska gasbesvär är att använda "pip och värme". Genom att föra in en lavemangspip i ändtarmsöppningen och sedan lägga sig på höger sida med en värmedyna på magen brukar gaserna komma ut inom någon halvtimme. Uppblåsthetskänslan kan minska eller försvinna.
Andra läkemedel
Förutom läkemedel mot trög eller lös mage och gaser kan läkaren skriva ut läkemedel som har en kramplösande och lugnande effekt på tarmen.
Svåra besvär med diarré kan behandlas med receptfria stoppande mediciner som innehåller loperamid. De här stoppande läkemedlen kan orsaka förstoppning, så om de ska användas för annat än för tillfälligt bruk bör man diskutera det med sin läkare först.
Äldre läkemedel mot depression kan också lindra magbesvären. Den gruppen av mediciner kallas tricykliska antidepressiva läkemedel. Exempel på sådana är Anafranil, Klomipramin och Saroten. När man behandlas för IBS är dosen lägre än när man behandlas för depression.
Även de nyare antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat kan ibland hjälpa vid IBS. De kan även göra att man rent allmänt mår bättre.
Iberogast är ett växtbaserat läkemedel som vid IBS kan hjälpa mot uppkördhet, magknip och illamående.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Om man har IBS kan kognitiv beteendeterapi, KBT ibland vara till hjälp. KBT går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och hur man uppfattar sig själv och sin omgivning.
Hypnos
Avslappning kan ibland göra att innehållet i tarmen får ett bättre flöde. Hypnos kan vara ett sätt att slappna av och därigenom försöka få tarmrörelserna att fungera bättre.Vart vänder man sig?Vanligtvis vänder man sig till vårdcentralen där utredning och behandling görs av en läkare. Om besvären är lite mer svårtolkade kan man få en remiss till en medicinklinik eller en specialist på mag- och tarmkanalens sjukdomar, en så kallad gastroenterolog.
När man väl har fått diagnosen IBS är det bäst att man får behandlingen hos en läkare på sin vårdcentral. Detta eftersom det ofta finns andra besvär som kan höra till IBS. Läkaren kan avgöra om så är fallet eller om en utredning behövs.
Behandlingen har få risker
De enda riskerna med behandlingen av IBS är de eventuella biverkningar som medicinerna kan ha. De läkemedel som används har inga allvarliga biverkningar. Man kan fråga sin läkare om eventuella biverkningar. Apotekspersonalen kan också svara på sådana frågor.
Man kan bli sjuk igen
Eftersom det inte går att komma åt själva orsaken till besvären finns det alltid en risk att de kommer tillbaka. Det gäller även om besvären är helt borta. Det är vanligt att man har långa perioder när man känner sig helt frisk. Sedan kan det komma en tid med mer besvär, framför allt om man är stressad, glömmer att äta eller gå på toaletten regelbundet.
Om det blir värre
Man har inte större risk än andra att få cancer i tarmen om man har IBS. När man har IBS blir man van vid att känna av sin mage, och snart lär man sig vad som hör till sjukdomen och inte. Skulle det dyka upp helt nya symtom som man inte känner igen ska man kontakta läkare för att undersöka om man har fått en helt annan sjukdom.
Vissa livsmedel är mer gasbildande än andra, till exempel bönor, lök, selleri, vitkål, brysselkål, ärter, linser, äpple, päron, torkad frukt och livsmedel sötade med sötningsmedel (saft, sylt, läsk, läkerol, tuggummi). Det är oftast mängden av ett gasbildande livsmedel som orsakar problem och inte livsmedlet i sig. Vad som orsakar besvär är väldigt individuellt så var försiktig med att utesluta livsmedel. Börja med att reducera mängden och se hur du reagerar, öka sedan i små etapper tills du når en nivå där du inte längre har besvär.
För att motverka förstoppning kan du pröva att sakta öka mängden fiber i din kost ifrån exempelvis grovt bröd, knäckebröd, grova flingor, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Tänk på att dricka mer vatten om du ökar fibermängden samt att röra på dig dagligen för att stimulera tarmens motorik.
Kostbehandling vid IBS är svårt eftersom samma mat kan utlösa olika besvär vid olika tidpunkter. Tyvärr finns det inga specifika kostråd som kan bota IBS men det finns generella råd som kan mildra symptomen för förstoppning, kramp, gas och illamående vid IBS.
Det enklaste rådet för att minska risk för symptom efter måltid är att äta regelbundet, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Genom att äta regelbundet undviker man att äta för stora portioner, vilket i sin tur minskar risken att få symptom. Tänk på att äta i lugn och ro och att tugga maten ordentligt så att magen inte får stora bitar att jobba med.
Så börja med att ta bort allt mjöl i alla former (bröd, flingor, pasta, couscous mm), gluten (finns tyvärr tillsatt lite var stans) och mejeriprodukter (Börja med alla, men både grädde och ost brukar snabbt kunna läggas tillbaka) . Låter trist, men vi börjar här. Sätt en gräns på tre månader i kalendern.
Vad ska du undvika? Jo, allt som irriterar och ökar inflammationer. Hårda fibrer, allt som kallas fullkorn och kli, fungerar som sandpapper på ett skrubbsår. Så knäckebröd och fullkornsprodukter ska helt bort. Troligtvis för alltid.
Omega 6 ökar inflammatoriska processer i din tarm, alltså kan förvärra dina problem. Så vi vill skapa en bra balans mellan omega 6 och omega 3.
Byt margariner mot Bregott eller smör.
Ta bort hel och halvfabrikat som är proppfulla med omega 6.
Byt ut solrosolja och majsolja mot de nyttiga raps- och olivolja. (Men fortfarande är smör bättre eftersom de nyttiga oljorna ändå innehåller en ganska stor del omega 6)
Vad ska du lägga till?
Nummer ett är Omega 3! Vissa tål fett ganska dåligt när tarmen bråkar, då är det omega 3 som ska prioriteras. 1-2 gram gurkmeja (smaklös gul helt vanlig krydda) är bra vid alla tarmsjukdomar. Lätt att lägga till sin dagliga kost. (Gurkmeja – curcumin, når tjocktarmen
)
Mat som relativt ofta ger besvär enligt olika studier
mjölkprodukter
vetemjöl
kaffe/te
ägg
lök
ärtor
potatis
frukt
paprika
soja
fläskkött
Framförallt kolhydratrik föda och fett kan förvärra symtomen (men även kaffe, alkohol och starka kryddor)
Det kan vara en mängdfråga eller kombinationsfråga om ett födoämne ger symtom eller ej
Symtomfrihet vid kostförändringar är alltså inte detsamma som att ha en specifik överkänslighet
Gasbildande grönsaker och frukter
Kål: vitkål, brysselkål, broccoli, kålrot
Baljväxter: framförallt torkade ärter och bönor
Paprika
Svamp
lök
Fryst majs
Frukt framförallt omogna frukter
rått Äpple
rått Päron
torkad frukt
All frukt i måttlig mängd max 2 st per dag
Mindre gasbildande
sallad
skalad gurka, inlagd gurka
squash, succini
morot
tomat
avokado
oliver
spenat
Konserverad majs
kokt palsternacka
rödbetor
sparris
svartrot
Kokta frukter
Melon
Banan
Mjuka frukter såsom persika, aprikos, nektarin etc
ananas,
citrusfrukter
Bär