ja som ni vet vid detta laget så skriver jag vad jag vill och känner för...
Sen om någon tror att jag är en slyna ha ha varsågod, i dont care) Slyna=
slampa, oförskämd flickunge, näbbgädda, bitch,slinka..
men jag är en snäll bitch ( enligt mig själv)..
Känner själv olika sorters bitchar ha ha.. Men vem är jag att dömma om de är det eller inte, upp till var och en..
Alla som sägaer att de aldrig dömmer någon, de ljuger.. Får man dömma, vem bestämmer det ?..
Lite shit här ikväll.. Blandat.. ni kanske blir förvirrade eller tycker bläää, så ni kan hoppa över ;) annars läs..
Skvallra, är det ok? enligt vem i så fall.. är det ok ibland? Snällt eller elakt skvaller?.. Vad är skillnaden ?.. Enligt våra normer, uppfostran är det fult att skallra, eller ?..
Skallrar inte vi alla någon gång?.. Det är väl här samvetet kommer in eller ?..
ja vad är ok, vad är rätt eller fel?.. normer hit och dit ha ha får man inte hitta på egna normer, eller? egna värderingar..
Om det finns någon som är nyfiken ang något om mig, Fråga mig källan istället för att gå till hönsgården och kackla..
jag lyssnar på två personer t ex, i en sak de kanske inte är överens om.. Jag som lyssnare kanske håller med de båda på olika sätt.. Tycker de båda har fel, men även rätt i samma sak.
Kan jag göra det ?.. Måste jag välja?. De båda upplever ju olika saker från sina håll ju..
Man ska vara stark som en jävel när det kommer motgångar, hinder, prövningar eller annat shit.. ( men enligt vem? enligt en själv eller andra)..
Men är man svag när man är ledsen, vill skrika av smärta inombords,vill ha stöd och hjälp?.. Själv tycker jag att det är mänskligt, vad mänskligt nu egentligen betyder..
Humöret mitt växlar som en jäkla tornado, och ofta håller jag masken, eller hycklar om hur jag egentligen mår just nu..
kan inte (enligt mig själv bara kräka av mig och klaga, ingen vill väl höra mitt elände eller ?..
man vill inte belasta andra med sitt..
ja söker lägenheter och kollar runt varje dag.. Snurrig jag är mitt i detta... mer förvirrad, försöker att skärpa mig..
Jobbigt.. barnen i huvudet hela tiden, speciellt min minsta som bor hos mig på heltid..
Ingenstanns att ta vägen några dar efter jul..
Försöker att vara stark, att tänka positivt.. Men det är allt som jag tänker på, att hitta ett hem och att kunna säga att nu är vi hemma..
Alltomkring, med det praktiska orkar jag inte tänka på.
kanske snart hemlös, eller nåt tillfälligt vandrarhem som kanske soc ordnar, där jag får kanske ha olika i veckan, där blandat folk bor... och samtidigt ska jag vara stark, glad, gå till jobb och ta hand om andra människor, gå till skola och fixa läxor..
Sen till soc igen på akuttid och säga att jag är hemlös och de ger mig nytt vandrarhem i några dar..
ja och minstingen får bo hos sin pappa, och han är nästan aldrig där, bor alltid hos mig..( vill bara säga, han älskar sin pappa och han är snäll) så det är inte så..
Han kommer att må dåligt som fan, så oroar mig hela tiden.. För vi måste vara tilsammans.. Stressad stressad som fan e jag.. kämpar ,men vet inte alls hur det kommer att gå..
Vissa tror bara att man kan gå till soc så ordnar de lägenhet, men det funkar inte alls så.
Vi har bott här i tre år i andrahand, men slut nu.. Dumt att tro att vi kunde bo här för evigt..
ja livet detta livet ha ha ska man skratta eller gråta.. ja just nu gör jag både och..
Får titta i min kalender när jag kan gråta och kanske skrika.. För inombords gör det ont.. vill inte alltid gråta här hemma när sonen är här, fast ibland kommer det ändå.
Vad gör man när orken nästan är slut och allt känns hopplöst.. ja orken är slut, men jag kan bara fortsätta och fortsätta kämpa.. Finns inget annat.. Intalar mig själv att det löser sig.. men jag är bara så jävlas trött och slut..
Har folk omkring mig och stöd, men ändå känner jag mig ensam....
ja detta var lite av mina tankar idag..
nu ska jag göra läxor och dricka mitt ljuvliga kaffe...
hasta la..
Dagens:
En annan tanke:
Har alla hemligheter? , vissa har ljusa och vissa har mörka.. En del har ett lik i garderoben, en del har flera.. kanske någon har varken lik eller hemligheter?.. Undrar hur det känns ha ha.. men vad är vi oxå utan våra hemligheter och våra lik?..
Är det inte dem som vi får kunskap av och lär oss av..
Bara en som vet alla mina hemligheter, lik, eller flera lik, ljusa eller mörka hemligheter... Och det är jag själv..
Många vet mycket om mig, men jag lovar ingen annan än jag själv vet allt..
