Just nu e kl 22.. Lämnar datan från och till medan jag skriver här..

Kom hem från jobbekvällen för snart en timme sedan... Jobbat med ena bonus syrran :)) kul det, inte så ofta nu när jag går utbild och jobb två..

Hon fixade kvällsmaten där idag, och det blev spagetti och köttfärssås ( mums ) det, förrutom en sak hm... Hon använde inte grillkrydda, men halllåå ha ha.. men det tog jag sedan.. Gott i alla fall..

Vår chef slutade förra veckan, men fick se henne på jobb idag :) hon hade lite stuff att göra där..

Nu ska jag ha lite kväll, kan inte sova tidigt när jag har jobbat kvällen.. Även om jag ska upp tidigt..

Men ingen läxa i alla fall :) men måste ge gärnet med att läsa varje dag tills torsdag, och börja oxå med den större läxan, hm.. Ja får planera tiden bara, känns som en tuff vecka :).. men det löser sig..

Ja upp tidigt imorgon 05, sen kanske sluta tidigare från jobb om det går.. Ja det e ganska viktigt, så det löser sig nog..

Hasta la vista och natti natt..

Dagens:

Fick inte så mycket gjort med läxan igår, men nu har jag gjort den klar   ... Så nu ska jag bara läsa om Islam varje dag oxå tills torsdag, är ju en stor muntlig redovisning..

Så full rulle hela veckan med det, och måste även börja med den andra läxan som är skriftlig.. Den e mycket svårare (pust)..

Jobbar oxå både på ettan och tvåan med nästa vecka och skola på torsdag :) ja mycket nu, men kul att det är lite varierat ibland faktiskt, och inte alltid samma..

precis kollat på idol, brukar alltid kolla på det, och tycker fortf att det är kul:) missar väl en del när man jobbar kvällen, men men får kolla på nätet som morsan sa :)..

Nu småkollar på en film på femman, men va fan den e inte så mycket att hurra för hm.. Jäklar vad länge sedan de visade en riktig bra film, på min tv i alla fall..

Nä nu ska jag dricka lite saft och ta mig en grov mackjävel och en tomat :) ja det låter inte som jag det, men ja det ska bli spännande, ja eller dock inte..

Brukar inte äta så här sent hm.. men jag e ju hungrig ha ha och åt en tidig middag..

Hasta la vista och natti natt..

dagens:

( repris)

En vän är en människa hos vem man kan tänka högt...

  sant det :))..

   Naw så söt liten monkey :))

Ja vilket härligt väder, så har man varit ledig med..

Vaknade imorse och kollade då på klockan, hjälp 07 30.. Skriker på min son från min säng ha ha.. E duuu Vaken, du måste snart gå om du inte ska komma försent:))

min son skrattar och halvskriker tillbaka, du det e lördag, och jag tänker absolut inte gå till skolan idag :))..   Vadå förvirrad   hm.. ja ja herregud, trodde inte att jag kunde vakna förvirrad, utan att det brukar komma sakta fram under dagen ha ha.. Där ser man..

Annars då hm tja, pluggat lite idag, menar då lite.. Gör klart ena läxan imorgon, ja det sa jag igår oxå men idag menar jag det  ...

haft en del oxå för mig som jag inte tänker skiva om... Förrutom en sak kan jag berätta..

Tack Lena för idag, det behövde jag :) Blev hämtad och vi åkte till skogen med hennes koki :) ( a dog )    ...

 Det var jättetrevligt och skönt att få andas skogsluft och långpromenad.. Och så klart lite   i det fria..  Ja jag blev både piggare och gladare...

Ja vid denna tiden är det som det brukar vid denna tiden, mitt arlse har placerat sig i min gröna soffa :) och där ska den vara tills jag snark snark...

Hasta la vista..

Dagens:

Vänar på att solen ska skina i mitt liv just nu, tycker att det har regnat för mycket....

  Ängeln till min lilla mor..

   Och Puh till Lena Zzzzzzzzzz

  Och denna till er andra :))).....

Och jag e ledig och allt :).. Gick upp halv sju och sitter nu och njuter av morgonkaffet och tittar på morgon nyheterna..

Sonen ska strax iväg till sklolan oxå, e så glad att han trivs där och tycker att det e kul att gå i skolan..

Senare ikväll ska han och jag kolla på fotboll här hemma tillsammans :) nice det.. En lugn och härlig fredag kväll..

Ska lata mig nu ett tag till i mina myskläder innan jag tar mitt härliga bad..

Sen ska jag fortsätta med min läxa om Islam och göra klart det, lånade två böcker igår på skolans bibliotet ..

Visst finns info på nätet men blir snurrig i huet ha ha när jag läser mycket text där och ska skriva ner, och tappar bort hela tiden vart jag e.. Så lite lättare med böcker då..

Så det blir klart ikväll, men sen måste jag läsa varje dag tills nästa torsdag, eftersom det är en muntlig redovisning inför klassen ( pust)..

Och i helgen oxå måste jag smått börja med en annan läxa, som kommer att ta lite tid för mig, en inlämning till vecka 37..

Ja just det, igår såg jag en skymt av (m) helt säker på att det var han, tror inte att han såg mig..

Nä en kopp till...

hasta la..

Dagens:

Billigt kaffe på netto :)))...

  :)) fy vad hemskt, ja för tjuriga kärringar då..

Idag.. Kul det faktiskt, och slippa lokalerna :) fattar inte varför vi inte kan vara i skolan varje torsdag ?!..

idag har vi varit i skolan för att det skulle kollas på film, och några andra grupper var oxå där, vi ses ibland när det e nya kurser eller som idag..

ja håller nu på med etik och livsfrågor, spännande ämne, mycket om vad som är rätt och fel, och vem bestämmer det, stort ämne..

Oj oj oj när vi så filmen ( riktig dokumentär) fanns inget öga torrt i klassrummet, jäkla snyftande .. ja hos mig oxå och speciellt mot slutet..

En film som berörde en helt totalt, den har gått på tv, men aldrig sett den innan..

kommer snart en lång beskrivning här på filmen.. Varför?.. Ja ser man den så blir man verkligen ännu mer tacksam för vad man har och att man har ett liv och är frisk..

Denna film ska man kunna ladda ner om man söker på filmnamnet annars ska den finnas att hyra..

Så denna rekommenderar jag , ja vad är rätt och fel egentligen hm.. Efter filmen höll vi på med diskussioner om den hela dagen i olika grupper..

Filmen heter 

 * Jocke hette sussies man *

Kamp för ett värdigt liv...

 ( texten är kopierad)..

Hjälp mig att få ett värdigt liv skrev Joakim Alpgård på våren år 2003 i ett mejl till Tom Alandh. Alandhs reportage om Alpgård, som i höstas valde att dö på en klinik i Schweiz..

 Vilket värde har jag som människa? Så skrev Joakim Alpgård i ett mejl till filmaren Tom Alandh. Myndigheterna tycktes inte bry sig om Jocke, som efter en trafikolycka blivit totalförlamad.

Jocke, som alla kallar honom, älskade snabba bilar. En sommardag i augusti 1999 körde han av vägen i 180 kilometer i timmen. Hans vän drog ut honom ur det kvaddade bilvraket och räddade därmed Jockes liv. Det blev en notis i tidningen.

Joakim Alpgård kan inte tala, inte röra sig, inte andas av egen kraft. Han ligger fjättrad i en säng och är helt beroende av sin omgivning. Han talar med ögonen och små munrörelser som hans hustru Sussi Alpgård tolkar. Sussi och Jocke träffades på restaurangen Jakob Skräddare i Stockholm. De var arbetskamrater. Han var hennes chef.

Vi fattade tycke för varann. Han var charmig och trevlig. En riktig nallebjörn, och en verklig gentleman, som alltid brydde sig om sin omgivning, säger Sussi.

Efter olyckan gifte de sig. Sussi hade redan tidigare bestämt sig för att svara ja om Jocke friade. Och hon stod fast vid sitt beslut även efter det att Jocke tappat rörelseförmågan.

Tvekade du? frågar Tom Alandh.

- Inte känslomässigt, men jag var inte säker på att jag skulle klara av att vara hans assistent hemma.

När omgivningen fick reda på hennes beslut var det många som värjde sig i den stund då Sussi antagligen mest av allt behövde stöd. Varför, Sussi? Är det så klokt? Hur ska ditt liv bli?

 Andra tyckte att det var otroligt romantiskt.
Verkligheten blev en daglig kamp, och Sussi säger att det kanske inte var ett klokt beslut att gifta sig och leva tillsammans. Men det struntar hon i. Omgivningen får tycka vad den vill.

- Fast det är ju inte ett normalt äktenskap. Jag måste vara stark för honom, men jag får också styrka genom honom.

Men vården i hemmet blev inte alls vad Jocke och Sussi hade hoppats på. Jocke tvingas tillbaka till sjukhus efter bara några månader i den handikappanpassade lägenheten.

Trots att han mest av allt vill vara hemma.

Sussi ställde krav på den personal som skötte Jocke i hemmet. Hon tyckte att de gott kunde städa upp efter sig när de exempelvis spillde kaffe på golvet. Personalen hade å sin sida inte fått någon riktig utbildning för jobbet, inte fått tillfälle att lära känna just Jockes specifika problem.

Enhetschefen på Östermalms stadsförvaltning tycker att Sussi är jobbig och säger att det var därför som vården i den handikappanpassade lägenheten inte fungerade. Ni har inte varit trevlig mot personalen, säger hon till Sussi.
Gunilla Carlsson är en av de vårdare som arbetade med Jocke.

Hon tyckte mycket om honom, men slutade för att hon inte orkade arbeta nätter. Hon tyckte också att handledningen från arbetsgivaren var dålig.

- Jocke var så levande, han ville ha ut så så mycket av livet. Och han ställde krav. Han visste vad han ville.

Bland annat ville Jocke ibland gå på krogen. Det var ju hans miljö, och där trivdes han. Gunilla Carlsson tyckte det var naturligt, lät honom spela på rouletten, umgås med vänner och ta sig ett glas. Men då sa arbetsgivaren ifrån. Det var fel att låta Jocke dricka alkohol.

Filmen "Jocke heter Sussies man" sändes i SVT i oktober 2003. I dag är Jocke död. Han beslutade sig för att ta sitt liv och fick hjälp med det på en klinik i Schweiz.

Om Jockes och Sussis starka kärlek och svåra kamp, från början till slut, berättar Tom Alandhs film "Jocke hette Sussis man". Och efter en paus för nyheter följer ett samtal om dödshjälp. Är döden en rättighet?

Ja man måste se den filmen bara shit.. Jag var helt utmattad efteråt, och även fundersam över mycket..

Kommunen, hemsjukvården mm. skyllde på varandra hela tiden.. Brist på kommunikation, slarv med vårdplaneringen, löften hit och dit.. ja det var mycket herregud, men kan inte skriva allt..

men filmen och Jocke berörde, ja och även hans fru, som fick kämpa och kämpa för Jockes rättigeheter..

Som Jocke sa och undrade, Vem bestämmer över mitt liv? Vilket värde har jag som människa?..

Slutet på filmen kunde jag inte hindra tårarna längre, speciellt mot slutet när sussi berättade att han själv har planerat sin begravning...

Inget fick komma med sorgsna kläder och det skulle drickas champange :)) För det ville han, att hans anhöriga skulle var glada för hans skull och inte sörja..

hans smärtor var stora och med hans ord, kände sig som ett vårdpaket..

Sussie följde med på resan, och även hans två bästa vänner..

Skulle kunna skriva mer oj oj om filmen och mina tankar om all tomkring den, men då är jag inte klar förrän i morgon ..